Man blir så fånig när man är kär
tänk ändå att man blir så otroligt fånig när man är kär
man blir precis som en sådan man kräktes på tidigare
man blir som en sån, man tänkte att man aldrig skulle bli
men jag erkänner
jag blev en sån
jag är så jävla kär att jag skulle kunna göra vad som helst
jag har blivit helt bunden vid en person
att en person kan ge en så mycket
att en enda människa kan få en att tro det bästa om livet
för det är han
det är han som är livet
hur kan en så tunn kropp
rymma ett så stort hjärta?
jag älskar när han skrattar
rör min kind eller kramar min hand
jag älskar när vi pratar
hur vi håller varandra genom natten
när vi är fulla
och när vi tillsammans är bakfulla och fördjävliga
ja, till och med om han snarkar känner jag mig hemma
att jag blev en sån
men jag har inte förändrats
snarare förbättrats
för livet känns inte längre lika mörkt
inte lika ensamt och tungt
även de längsta dagarna kan ses med ljusare ögon
tänk att en enda människa
kan hålla ens hjärta så hårt
och ifall han släpper...