Jag fotograferade dem i sinnet

och tog med dem hem förra året

för att begrunda och lära mig att

förtrösta på En Allsmäkig Gud


De fruktar inte att

ramla nedför stupen

och gör det inte heller samt

föder sina ungar på klippavsatsen


Då Gud har denna omsorg om djuren

hur skulle han inte låta sig vårda om oss


om vi bara förtröstar och litar på Honom?


"över mörka djup invid branta stup

går din väg till himlens land...

Fadershandens kraft aldrig sviker

ljuvliga säkra tro..."


https://www.youtube.com/watch?v=D-XBvcBTPnc