Det var nästan som
jag visste vad
livet gick ut på.
Nästan som om
jag förstod vad vi
alla måste utstå.
Nästan som om
livet hade en mening.
Nästan som om
jag hade klarat
en försening,
men tåget kommer
och jag står kvar
och jag står kvar
och då vet jag
att jag inte har
en aning om vad
livet var.