Mina karminröda pelargonier
blommar fylligt och glada
sommarens vällust är nära,
midsommar inom ett par dagar.

Jag mår inte väl,
jag känner mig trött, mitt hjärta är trött,
slår ineffektivt,
jag har blivit gammal,
jag ville inte ännu bli urgammal,
tyna bort
jag har roliga minnen i det förgångna,
kunde uppleva dem på nytt
och känna igen!

Berättade mina känslor till en vän,
hon tyckte inte
att jag fick förbittras
Själv anser jag att jag inte har gjort det!
Men jag känner att min tid här
är snart över, vårt allas öde.
Bli inte bitter!
Jag tycker att i detta skede i mitt liv
får man tänka på sin förgänglighet.
Det betyder ej att man signalerar bitterhet.

Min stora sorg och ångest är
människokontakter som blir färre.
Vänners närvaro
är ett försvinnande tillstånd,
man blir allt ensammare.
Värst är jul men nästan likadan midsommar.
Någon tror sig att vara klipsk, då hen råder
att kontakta sina vänner, att inte gråta!
Om bara det vore så lätt!

I min ålder mycket är på tok.
För det mest är det knutet med hälsa.
En mer eller mindre allvarlig sjukdom,
därtill många små störande krämpor,
värk, tafatthet, handikapp.
Förtvivlans, otros stunder blir
till slut dagliga.
Dålig hälsa och begränsning
går hand i hand, först kommer hälsa,
vänkontakter står på andra plats!

Jag vill ingen göra deprimerad
minst mig själv
då vi står inför kanske årets
skönaste period, sommarsäsong och
midsommar med familj och vänner
festmåltid, vaka i nattlös natt och
dans kring midsommarstång,
kanske lite magi med.
Glöm inte plocka trollblommor
under din kudde att få drömma
din framtids kära!

Alla tillsammans
låt oss ha en härlig midsommar!

© Heikki Hellman 2015-06-15