vi var ett helt gäng 50-åringar som anmält oss till KomVux för att komplettera. vi samlades på skolgården utanför Fredriksbergsskolan och konstaterade att många av oss hade gått där som barn. min gamla klasskamrat civilekonomen och jag tillhörde dem. i trappan upp till lektionssalen stack hon handen i min ficka och hittade ett tuggummipaket. jag bjöd henne på ett citrontoy. sen intresserade hon sig för min ryggsäck och den lilla runda väskan som jag bar på magen. jag visade henne innehållet. hon blev så förtjust i de långa smörknivarna av glas och de små skedarna av pärlemor att jag skänkte dem till henne, som en försenad födelsedagspresent. jag behövde dem egentligen inte, och hon hade alltid varit mera intresserad av lyx än jag. snäckskalen och armbandet, som jag bar i den lilla väskan, behöll jag själv.

klasskamraten gick med de andra in i klassrummet och lämnade mig i korridoren för att packa ihop sakerna. jag kom ensam sist in och fick be om ursäkt. fröken verkade redan irriterad för att vi var så pratiga och hade svårt att hitta våra platser. jag ignorerade civilekonomen som satt sig längst bak bland grabbarna och tog i stället plats vid bordet närmast tavlan, jämte ett par kvinnor som såg trevliga ut. jag hade ju inga glasögon med mig, och tänkte att jag skulle passa på att lära känna några nya människor.

fröken fick äntligen tyst på klassen och förklarade att vi samtliga skulle börja i grundskolans årskurs 1, visserligen i betydligt snabbare studietakt än barnen, men utan att hoppa över några moment. spridda protester hördes. de flesta av oss ville ju bara komplettera något enstaka gymnasiebetyg för att kunna läsa vidare på högskolan. fröken var obönhörlig: det här var de nya reglerna, alla skulle ha uppdaterad grundskolekompetens innan man fick studera vidare. själv förklarade hon att hon inte hade någon formell lärarutbildning, utan hade blivit tillsatt på personliga meriter. hon hade studerat en del och sedan jobbat med fysisk teater. jag försökte förklara att jag hade tre pedagogutbildningar och tjugo års erfarenhet, och erbjöd mig att ta över jobbet, men fröken bara skakade på huvudet, milt överseende.

i samma stund förvandlades whiteboardtavlan till en gigantisk teaterkuliss, en rödfärgad husgavel. det såg ut som en stor lada. kulissen växte genom skolans tak och fröken klättrade snabbt och vigt uppför fasaden. hon landade i det övre vänstra hörnet där hon flyttade några klossar fram och tillbaka, som på en jättestor flanellograf. samtidigt öppnade sig en lucka till höger, där några blåvita, blänkande maskiner blev synliga. fröken klättrade ner igen, luckan stängdes och hon bad oss berätta vad vi sett. jag hade trott mig urskilja en moped och en traktor, men fröken förklarade att det i själva verket var en buss.