Jag ligger i min säng liksom i ett paralyserat tillstånd..stirrar ut i tomma intet som för att finna en tröstande röst, ett svar men allt är likt det brukar. Tyst, ensamt och endast mina egna andningar är vad som i rummet hörs. Jag känner mig som en dödsdömd som just har fått veta att hans liv är över och bara har ett fåtal dagar kvar att leva på denna underbara planet.
Du som jag älskar mest i hela världen och som jag så innerligt hoppades att det kunde bli något med-har funnit en annan. En annan med ett avstånd som inte är lika betungande som vårt. En annan vars namn, existens, ålder och bakgrund jag ej känner till-en annan som uppenbarligen har fångat dig och som liksom jag har fallit för din underbara person sammanfört av både ditt inre och yttre. Känner mig som fastbunden mot en husvägg eller sänggavel, utan vare sig chans att ta mig loss eller göra något för att ändra det som redan har skett.

Jag likt den drömmare jag är vill inte inse det faktum att du faktiskt har funnit en annan som du nu älskar och är beredd att försöka inleda ett förhållande med..det känns ofattbart och mitt hjärta är kallt, fruset likt is. Vill att du ska, älska, avguda och ta hand om mig..Men allt jag får som svar är att du har någon annan att åstakomma de små fina tingen åt. Någon annan som i dina tankar befinner sig, någon annan du skriver Puss och Kram till i sms:en,någon annan du har trevliga och livfulla diskussioner med, någon annan du sitter och håller i handen, smeker, kysser och älskar med. Denna någon annan kan skatta sig lycklig som har någon så fin och underbar som dig vid sin sida.
Men här sitter jag ensam, singel med dig i mina tankar och fastbultad i hjärtat. Jag har en dröm-drömmen kan liksom aldrig riktigt fråntas min hjärna-mitt syncentra..Drömmen är du-kanske, kanske om Gud är med mig.