jag sitter kvar

i nattljuset från

de som ännu är vakna

blir besviken över att jag blir en del av

alla rörelser och

märkeskläder

i dagsljus

släcker jag lampan

och

kliver av

och går motströms

för att allt ska slå mot mig

kastas över mig

sköljer över en

och det bara

slår och slår

slår, allt hårdare

och jag måste stå emot

för att komma förbi