det finns de som inte längre
bryr sig om avståndet hit
eller hastigheten härifrån

det är synd om de
som förlorat sina dagar
utan att vara hemma

***

din dikt lämnar mig inte
den överser med mig
när jag sjunker som kall luft

mörkret avslutade mig
det finns de som inte hör oss
berusade av blod

andra skriver nedsättande
på debattsidorna
och röstar på havet

***

”vidare i mig” sa du
jag täckte upp hela fortsättningen
du var i terrariet

så mycket mörk värk det är
omslutande den chimär
som väntar i loppet på en pistol

just detta i mig skrämmer mig
ändå är det allt vi har
när vi siktar mot skogen