Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Gammal text men råder fortfarande när Ingentinget leker med mig.


Faller med ångesten

Och jag ska sova men kan inte för jag skakar
jag är liten och rädd och har ingen som kan
viska lugnande ord i mitt öra och ingen som
kan stryka mitt hår och ge mig en trygg arm att
sova på och jag vill gråta för att rena min själ
men jag kan inte och jag skakar mera och jag
vill skrika men det går inte för jag kan inte
öppna min mun för jag kvävs att min ångest
och jag tappar tid och rum och allt blir en dimma
och jag kan inte ta på någonting för allt blir så
overkligt och jag andas så fort att det gör ont
i mina lungor och jag tänder en lampa men ser
inget ljus för mörkret ligger tätt omkring mig och
jag får treva mig fram men det går inte för fötterna
har fastnat i golvet och jag faller och jag faller och jag faller....




Övriga genrer av lillstrumpa
Läst 236 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2015-12-29 18:39



Bookmark and Share


  Alexander Gustafsson VIP
Fin text om att vara sårbar. Inget fel i det.
2016-01-02

    Marica Dahl
En stark text som gör ångesten väldigt tydlig!
2016-01-02

  Lars E Jönsson
Ångest är rätt när helvetet. Har varit nere i källaren en stund men hittat upp igen. Dimman har lättat
2015-12-30
  > Nästa text
< Föregående

lillstrumpa
lillstrumpa