Varför är det lugnare att skriva om våld än om sex/erotik/kropp?

Varför känns det primitivt för många? Kropp och sinne hör väl ihop?

Det känns som vi har en mängd onyttiga, ja nästan skadliga moraluppfattningar om sex och vår kropp.

De finns de som säger att innan dessa moralkomplex slutligen sjönk in i oss under den den viktorianska tiden var individen mer fri (mentalt kanske... ). Mindre plågade av denna sjuka kroppsbild vi lever under idag.

Intressant. Ska skriva lite mer erotiska dikter.