När vandringslusten tar över
är målen klara:
att ge själen vad den behöver
av livets vara.

En vandringsfärd med perspektiv
ställer också krav
på vad man helst vill med sitt liv
i önskningars hav.

Från toppen av livsfrågors berg
blickar jag ut.
Jag ser tillvarons tonande färg
intill dess slut.

Vågen som sköljer strandens stenar
ger mig en aning
och svaren på det som oss förenar
känns som en maning.

Skogens grenverk av oro skymmer
och ljuset flämtar.
Till tankar om framtid jag rymmer,
näring jag hämtar.

I gläntan med dag som åter väcks
söker jag svar.
Jag finner ljuset som aldrig släcks,
det har jag kvar.