"Ellys! Hur mår du ?"
"Ah, jag har migrän!"
"Av vad?"
"De ständiga klockslagen.Dessutom kan jag inte vänja mig
vid förändringen av vaka och sömn."
"Är det bara därför?"
"Vågar jag klaga på något annat?",frågade hon gäspande .
"Självklart ! Var ärlig och öppen."
"Mina öron är trötta på klagomålen och framställningarna
från församlingsborna och besökarna.Dessutom somnade jag ibland av trötthet."
"Oj då!", överraskades Elder genuint och frågade,
"Vill du kanske precisera ?",bad han vänligt.
"Natt ute och jag är så sömnig!Jag vill sova!"

En paus uppstod.
Den matta tystnaden avbröts av en viskning,

"Ju förr du talar om det ,desto snabbare kommer din sömn."

"Jag vet inte var jag ska börja.",sade hon tveksamt och sneglade
med ögonen.
"Var snäll, börja med det som väckte din uppmärksamhet mest ."sade Elders.

Hon rynkade pannan hårt och en intensiv glans blixtrade i hennes ögon.

"Så många nya ord jag hört och jag försökte förstå deras innebörd, men förgäves.
Min önskan var så intensiv ,att deras ord liksom drömmar, tankar, handlingar
vände sig till bandet, snarare laddat på en CD-ROM .Framför mig
öppnades bilden av deras önskningar...Plastskiva ,bara...med en kraftfull effekt!
Jag kände för ett ögonblick,nej, nej,korrekt att säga ,att jag försvann i det,
i den allmänna synligheten ,typ att jag förlorade mig i ökänd värld.
Oh! Jag är inte tillräckligt smart,det fattas logiska överväganden för att täcka allt i en enhet.
Jag kände en medveten omvandling, omvandling av personlighet.
Jo, det är som EN MÅSTE försvinna i allmän form...En individualitet är fara !
Den vanliga människans Individualitet är utrotningshotad.",och hon tystnade med en trött suck.

" Berätta, berätta!" ,svepte vågorna av otåliga röster.
"Jag kunde inte föreställa mig ,att ALLT SÅDANT skulle kunna inträffa i mitt huvud!"

Elders ögon log listigt.

"Snälla ,kan du beskriva allt detta med noggranna ord." , sade han med betoning.
"Jag vet inte hur man skall närma...Min vokabulär är så dålig...jag beklagar,
det förstod jag nu."
"Du,Ellys tala mer !",uppmanade rösterna .

Ellys tog ett djupt andetag och började igen,

"Folks böner är inte böner,bara förfrågningar...men Vilka!.
Jag är obekväm med att ens tala om detta!Mycket få av dem skulle fröjda sig
av enbart Guds närvaro ,och inse, att kyrkan är Hans boning.",utbrast hon
intermittent och fortsatte,
"Och jag såg en mycket attraktiv präst.Han är vackrare än någon av de
modeller som jag sett i modetidningar .Men mest av allt slogs jag av hans ögon.
Blåklintögon.De reflekterade sommaren,flygande fjärilar och godhet."
"Hennes vältaliga retorik så spännande!",avbröt någon.
"Men jag vet inte något annat ord!",utropade Ellys ivrigt.
"Bra, var vänlig fortsätt !",sade Eders.
"Jag såg också,nej ,jag rös av åsynen av främlingar.
Från dem kom en okänd utstrålning!De är mycket märkliga.
Jag blev rädd!",och hon började snyfta av nervös överansträngning.

Den helige gestalten slöt sina ögon.De andra helgonen bara suckade.
Hon snyftade till och tystnade.Snart hördes hennes snusande.
Elder suckade sorgligt. De andra helgonen viskade.
Den mest äventyrslystne av dem kastade ur sig meningen,

"Serene!Borde vi kanske hjälpa henne ?

Alla helgon tystnade.Elders lurviga ögonbryn bågformades
och i hans visdomsögon tändes en eld.

"Vi skulle vara mer barmhärtiga, om vi låter henne lära känna sig själv på egen hand
och såväl som att förstå saker och ting på rätt sätt.
Vi kan endast noggrant,mycket noggrant styra hennes impulser i rätt riktning
som skall vara under vår kontroll .De kommer att överföras till tankar och funderingar.
Skönhetsspråk kommer från det rena, andliga livet.Den materiella världen är
avsiktligt begränsad till världsliga passioner."

"Hon är ej bunden med någon eller något och det är vårt trumfkort!",utbrast de andra.

Alla höll andan i väntan på den äldres lösningsförslag.

Den dimfärgade sommargryningen började bryta genom de blyinfattade fönstren.
Bortom kyrkans väggar hördes tre klockslag.
Ansiktsuttrycken hos de heliga stelnade.

I kyrkan rådde absolut tystnad.



f.f