Du som vandrar vid min sida
Du som håller min hand
Visst är du med de gånger
Jag förbannar det land
Du skänkt mig att sköta
Som mitt egna barn
Mitt blod är dess blod
Ett enda rött garn

Sakta jag sjunker
I ödmjukhet och sång
Mina tomma händer skänker
Blott kärlekens tvång
Jag är och förblir
Ett ensamhetens jag
Jag längtar och lovar
Ditt ord är min lag