Min hjärna är låst
nyckeln är i höstacken
mitt liv är bortblåst
inte bara repad i lacken,
är motorlös, utbrunnen,
skrotad och
försvunnen
är han
som slår sig på tummen.
Är ett bortrivet blad
som efter
en felskriven rad
blir ett
i hopknycklat ark,
är trädet
som förlorat sin bark.
Är en trasig leksak
förbrukad, kastad,
bortglömd på ett tak.
Är rosten på en kniv som en gång sken
är stolen täckt av spindelväv
stolen på vinden, du vet den utan ben.