Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Fish eat their young, and foxes: but not us.


Örnen, Erövraren




(de folk till vilka du nu kommer)


(dunk



dunk



dunk)




(för att fördriva dem för dig)


(dunkdunkdunk
dunkdunkdunk
dunkdunkdunk)




(och bosatt dig i deras land)


(svaraintesvarainte
svaraintesvarainte)






----------------------------------------------------------------------




Jag behöver inte pistolen,
drivit dig i benstommen,

hur en kung ska dö,
pinnarna av mitt skelett:

det här är den enkla delen


(hon är större,
märkt över armarna;

hämnaren,
fadern,
vem är din herre:

du finner honom inte här)




”Nu flyttar fågelhösten in här,
störtar din gud när jag
vräker ned dig, slakten,
ingen är oskyldig:

brottet
var inte hur vi började”


Kan aldrig hända här,
käpparna genom skördelar;

de har glömt mig,
trygg nu,

betäckt av din vingbredd:

kan aldrig hända här


(hädaren,
tränger henne när

de kommer,
söker frändeblod,

ivrarna)




“Öppnar dig med vajer,
till segraren rovet och du
det samlade hedniska,
en kvinna har inga begär:

jag gör det här för dig”


Över dina revben lägger jag mina ägg,
håller mig där man särar rötterna,
plastpåsen över mitt huvud:

vårt våld föddes här,
befolkarna anlända,

öppnarna


(hon andas

hon andas

häv henne,

stoppa henne,

kommer undan,

förövaren)




”Trasan i munnen när du gråter,
har inte alltid varit så här,

dina bröst av strängar,
vissa mord är utdragna:

jag kommer att bli en bra man”


Där träden gör en hemstad,
kropparna dina frukter;

du är vad du har förlorat,
hökarna plockas,

vad det betyder att ta till vapen:

alla kommer att se oss hänga för dig


(kommer undan,

förövaren)




”Männen i klungor, vad jag lärde dig
om belägring;

du skulle ha beväpnat dig,
böjts mot kungajorden:

du skulle ha bett mig”


Drar min ryggrad över asfalten,
de kommer
över sådden av mina barn,

imitatörerna, dina sprättare,
vittrar struparna:

jag ser dem


(häng dem från taken,
de skyddssökande,
tiggarbyket:

du ville detta)




”Granaten upp mot låren,
vi känner dig i bitar,

bänder ditt käkben,
skallen med mitt avtryck:

hur jag sväller där”


Ditt sigill under klövarna,
min hud utsträckt;

hur det känns att vara drottning,
begären framtryckta:

brottet
var hur vi började


(sug dem rena,
de små lederna,

ditt öga i en sträng:

skulle älska dig,
befriaren)




”Hägrat över dig för länge,
slitit brosk ur märgminnen

och du mitt hedersmord,
ruinen av Scar:

när jag inte tittar
har du aldrig hänt”


Det här är den enkla delen,
marken rödnar när vråkarna
drar fram ormarna;

vem jag har under kniven,
vapnen nuddar tänderna,
bedjarna nere:

jag behöver inte pistolen.


(klyvd utan rättegång,
benen upprätta,
folket åtskilt,
hedrarna:



vi rycker ut dem,






vi rycker








vi rycker
















vi rycker)























(vi kommer att hitta dig)


Fri vers av Scarlett Miryam VIP
Läst 966 gånger och applåderad av 15 personer
Utvald text
Publicerad 2016-08-29 01:07



Bookmark and Share

  Goraxy 89 Orion VIP
VILKET FLÖDE - Du har det i blodet ! - Flödet alltså - Begreppet episk lyrik kom för mig, men jag tänker inte använda sådant tjafs om din dikt här - för den har större kvalifikationer !
Tycker MKT intressant upplägg!!!!
2016-08-30

    jmn
"Ditt sigill under klövarna,
min hud utsträckt;" fyfan va bra! det mänskliga tillståndet=)
2016-08-29

  Kozo
Jag tänker på satkonan. Jag tänker på att häxan flyter om hon är riktig.
Stilit, både text och grafik. Du kan så sarans bra!!
2016-08-29

  i af apa
en nära döden
Upplevelse!!

ja mycket begåvat!


2016-08-29

    ej medlem längre
riktigt bra. verkligen bra dikt. synd du skriver så sällan så begåvad som du är!
2016-08-29
  > Nästa text
< Föregående

Scarlett Miryam
Scarlett Miryam VIP