Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Dränk mig!

Orden fastnade i min strupe
Du låg där och log
Kom å lägg dig hos mig sa du
Med glittrande ögon och ett leende som får mig att smälta
Jag la mig bredvid dig, du höll mig så hårt
Du kysste min kind och jag smälte igen
Du har mig i ett järngrepp
Jag kan inte lämna dig...
Jag älskar dig...
Det är för tidigt att säga så, för tidigt att känna så
Det är fel att känna så för du älskar inte mig
Men jag kan inte släppa dig, jag förintas utan dig...
Jag vill bara vara nära dig hela tiden, bara vara vid din sida
Bara se dig le, höra dig skratta
Du förgyller min värld och känslan jag får i min kropp när jag är med dig
den är underbar för mig...
Men smärtan när du far iväg, smärtan, vetskapen att du inte känner lika får mig att
drunkna. Jag drunknar i tankar, oro och sakta men säkert bryts jag ner...
Men när jag inte klarar av att gå ifrån dig så väljer jag att låta dig dränka mig!




Fri vers (Fri form) av Misserla
Läst 128 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2016-08-31 10:07



Bookmark and Share


  Henning Hson
Stakt och bra!
Tummen upp!
2016-08-31

  tidsliv
Vilken stark text om längtan och begäran. Kan riktigt höra smärtan i varje ord av att få vara nära någon som är tillfällig.
2016-08-31
  > Nästa text
< Föregående

Misserla
Misserla