Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Dolkstötar

 

Extremister drabbade samman med dolkstötar. Gul behå och hårstrå i maten. Också i en sådan här affär bildas damm, i samtliga affärer. Fast man ser dem aldrig i de av kvicksilver glänsande möblerna inne i den gammaldags kökshörnan. Silon var stillsam och en man och en kvinna sågs kyssas i baksätet. På grammofonen rockabillyn som om tiden stått still. Så det var kvinnans man som skakade knäsvag av pulvret i glaset. Jobbade snabbare. Rörde om med en sked. Och drack av sin synd. Hela tiden hoppades jag att allt var förutbestämt och att det fanns ett manus. Uttänkt och välplanerat i den mån man kan prata om det. Får man säga som det är, Kaktus? Kaktus är en god vän. Men han kommer inte längre, når samma resultat, och jag fann ingen anledning att läsa breven. För sevärdheterna var i blindo. 7 juni var stämningen god. Slottsspelet handlade om kyrkan dit jag förmodade att jag ville gå för att tränga in i en på riktigt god stämning. Jag behövde denna pjäs för att lätta upp den gravallvarliga stämning jag hade känt. Och då sade jag till Gud, muntra upp mig. Kvinnan och mannen älskar i mörkt. Det är roligt när de vaknar och sol går upp förbi hörnet av en gallerias torn. Men ibland svårt när solen går ner på rakt motsatt ställe. Och i sängen blir man rastlös och man är inte ensam, vilket är en välsignelse. Det fanns ljusglimtar. Som man får söka upp. Hon går i väntans tider. Gravid. Där var vi överens. Den pojke som föds är speciell.

 

 




Prosa (Roman) av Mattias Holmström
Läst 374 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2016-11-19 14:40



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Mattias Holmström
Mattias Holmström