Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
(flödesskrivande, oredigerat)


Fiskrens

Flyttblock, stenskravel. Borttappade fiskedrag och små slingor av mossa på din ulltröjerygg när du sätter dig upp och ger ifrån dig ett ljud som av mycket tunn is som spricker över en tom vattenpöl. Sedan kommer tårarna och ett rop med munnen rund och öppen och ögonen hopknipna. Ett sårat djur, en skadskjuten räv, en bortlängtande trana. Djupt ur rävhjärtat, älgstrupen, trannäbben. Mitt i din hand ligger en solkatt och speglar sig i världen. Det bränns när hon rör sig så du nynnar vaggvisor för att få henne att sova. Hon glimmar i natten med ett öga öppet. Djurbekymmer. Hur man får mat, att en fjäril fastnat i pälsen. Rivsår, bitmärken. Om du bär dina blåmärken under pälsen syns de inte. Du kommer inte undan. Dölj allt som svider, börja om. Solen är hal som spigg mellan dina tassar.




Fri vers (Prosapoesi) av Grävling
Läst 255 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2017-01-24 19:38



Bookmark and Share


  Nanna X
Solen bara flödar över mossan!
2017-01-25
  > Nästa text
< Föregående

Grävling
Grävling