Och de kallade van Gogh galen
1.
Under hela studietiden gick jag i tankarna om
att det var något allvarligt fel på mig
Jag kände sällan glädje och jag var mentalt färgblind
"Jag kanske har för låga halter av något
naturligt ämne i hjärnan,
möjligtvis serotonin", tänkte jag och lät
bryderierna fortsätta flöda
medan den blekfete gubben på tv
delade ut rosor till slanka modeller
i bikini
Men sen läste jag en artikel om
katolska präster i Brooklyn som förgrep sig
på barn
som råttor i en födelsedagstårta
och insåg ganska snart att existentiellt
lidande ändå är ett förhållandevis milt
sjukdomstillstånd
2.
Elfriede Jelinek kom förbi med
ett paket saffransbullar till eftermiddagsfikat
och sa:
"Du ska inte tro på allt de skriver"
Jag frågade vad som åsyftades och
hon sa "Det med att jag är halvt galen och
att jag brukar dunka huvudet i väggen"
"Jaså det", svarade jag och fortsatte sörpla
på mitt kaffe
"Det är ju bara ett sundhetstecken", tänkte jag
Nu hade gubbjäveln på tv slutat dela ut
rosor och stod
- på bästa sändningstid -
ogenerat och kladdade på de ålande kvinnorna
De log samtidigt som de smekte varandras
bröst