Du kastar mig i överblickar ut över Klippan 

fallna löften över grusad jord 

där livets nerv i knippan där döden i

röda byxor kastar sig framlänges 

mycket har jag trott om dig men inte 

detta hans muns sammanbitna tunna 

läppar som jag ville döda lemlästa 

straffa 

min blick mitt utanförskap i mörkaste 

kappan lukten från ett uttjänad plagg 

dess kvalmighet äckel