Bland annat för att vi är skärvor
ska jag söka glasets bild;
spegelvägens väv av härvor -
väsendet från världen skild.

Förstängd i stela reflektioner
finns en spinnrock inom allt
vävandes ur årsmiljoner
nedärvd fångdräkts dödsgestalt.

Men jag vandrar andans gränder
vägledd nånstans utifrån
dit min vilsna varpvikt vänder
åter till sitt mönsters hån;

där det krasar under fötter
har jag gått i glasets hägn
och upptäckt de röda rötter
som sytts in i saltbräckt regn -

vävmittsvuxna vita vindlar
nystar nät i skinnblekt sken,
rödregn strilar, dödshägn svindlar;
åter är jag börd och ben.

Bland annat är jag blott en skärva -
en förvittrad splitterflik
som mitt bittra barn skall ärva
i sin sinnesmosaik.