Redan medlem?
Logga in
pärlsilverskiftar i djupaste röttÄntligen, äntligen, en stillsam bris som letar sig inunder, ini, som värmer, hettar, för med sig minnen från Sahara, eller längtan till
dans; rytmer så intensiva, kyssar, jag och du min älskade, i alltdetdär explosiva, i allt som underytanbubblar men bara trummorna eggar och egentligen
ligger vi ju alldeles stilla, sover kanske, vågvaggas varma, emot, andas, eller låter bli, kanske vi går ut i havet, i vågorna, mot det som krusar
kanske vi älskar, eller färdas, kanske vi är batiken eller vassen, i tiden eller minnet men vi bultar, ångar; blygs; förenas bortom, utöver och
nattens turkoslätta månhimmel, jag rider, spränger fram, den vita manen mot skummet, sanden dynmjukstilla; skimrar i guld, rosa; pärlsilverskiftar i djupaste rött
Fri vers
av
Mia Bergenheim
Läst 280 gånger och applåderad av 3 personer Publicerad 2017-06-07 22:19 |
Nästa text
Föregående Mia Bergenheim |