du dag som nyfiknar mig

kommer med springande steg

mig emot

med vidöppna sinnen

och utsträckta armar

förhoppningsfull här

så gärna ville jag

fånga dig

men du rinner igenom mig

som ingenting

och försvinner

bidar min tid

bland nattens skrymslen

för att i morgon

på nytt vänta

och häpen se dig

skynda förbi