Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Som vanligt uppskattas alla form av konstruktiv kritik.


dess konturer av rosor och svartkrut

I
i minnet.
det är ditt ansikte som doftar
dess konturer av rosor, svartkrut och
det tredje, det hemliga.
en ingrediens i dig, lockelse och avsmak.
samtidigt känns det som du har ödslat dina vingar
på mig.
denna vår gamla tillvaro, nu enbart
till hälften kvar.
II
jag är och är inte
den du förväntar dig.
och du är jag, oklar i vad du
älskar och vill ha.
så fast besluten att älska,
men kärlekens halmstrån griper du.
de blir aska nära dig.
ter sig mer som rökelse än bål,
de som upplyst dina drömmar.
III
men jag har ödslat saker med.
mitt alfabet, det du fortfarande överflödar.
språket jag bevakade så länge,
faller nästan obrukbart,
likt körsbärsblommor.




Fri vers (Fri form) av Anders Johan Borgström
Läst 132 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2017-07-04 19:40



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Anders Johan Borgström
Anders Johan Borgström