Tog en promenad i regnet idag, jag har alltid gillat regn.

Det var ett fint och lugnt regn, precis som min sinnesstämning var.

Minns när jag var femton år och mina kompisar och jag alltid gick ut när det regnade. Visserligen med paraplyer kanske stövlar också.

Vi brukade gå upp till färghandeln i byn den låg ganska långt hemifrån.
Vi gillad både mannen och hans hustru som hade den affären.

Ofta blev de så att vi köpte ett varsitt nagellack kanske mascara i ask som man
blötte med lite saliv för att måla fransarna.

Vi köpte hårtoning någon gång, men en av kompisarna köpte något rödaktigt.
Hon var cendré, men nästa dag hon kom hem till mig var hon som en morot i färgen.
Många glada skratt blev det. Vi kallade henne för moroten efter det.

Roliga minnen, nu är vi alla tre mormor och farmor.