Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

På gränsen








 
Orienteringsskyltar. Gränsvakter.
Ögon som bevakar 24 timmar.
Höga murar portar låsta med sju lås
för människor i nöden.
Men låt oss säga det- en speciell port öppnas
för turister och handelsmän. Som alltid.
Ingenting har ändrats vid gränsen från begynnelsen.
Ur Uruk Troja Sju Gyllne Städerna
alla de reste höga murar med höga portar
innan de utrotades. Låt oss säga det-
denna gräns kommer bli döden för hela vår art.
Men det hade kunnat vara annorlunda.
Det hade räckt med som skylt med en träbräda
med bröd och salt ovanpå. Och en melodi.
Såhär sjunger vi i dessa trakter, syster.
Såhär ser aspträdet ut. Finns det sådana där borta?
Men nej. Orienteringsskyltar. Gränsvakter.
Ögon bevakar oss 24 timmar.
Medan de riktiga skiljelinjen finns alltid
i ens inre ursprungsland:
en förälder med ett barn på axlarna
är den heligaste av gränser.
Hur många gånger har vi övergett dem?
Låt oss säga det: i krig och misär
ser man aldrig barn på föräldrars axlar.
Låt oss säga det: därför har vi gränsvakter.
Kameror. Ögon som betraktar oss 24 timmar.
Med pengarna vi lägger på vår säkerhet
borde vi alla känna oss säkrare.
Låt oss säga det.




Fri vers (Fri form) av Shqiptar
Läst 358 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2017-07-18 08:56



Bookmark and Share

  Scarlett Miryam VIP
Först tänkte jag "bra, Shqiptar skriver krig igen". Sedan "...eller, det kan väl lika gärna vara Sverige". (Och Sverige är också ett krig.)

I krig och misär ser jag människor på Shqiptars axlar, människor som behöver att någon skriver om dem. Låt oss säga det.

(... nej, nu tänker jag på naturen, igen. Glöm inte den dvs. dig när du tar hand om de där människorna, på ditt vis.)
2017-07-18
  > Nästa text
< Föregående

Shqiptar
Shqiptar