Där bor en häxa i slottet
inunder blåmånens sken,
hon vandrar ibland bland folk
och samlar på sökares ben,
hon bryter i malmstensbrottet
rubin ur rostbergets mitt
men närmar du dig i rödskiffersmolk
så färgas ditt öga vitt.

Emellan de brutna bergen
föröver dess kråkeslott,
hon går bland dödsfällda pillövsträds
gråristningsklädda bark,
den barken är blek i färgen
från giftfröna hon har sått
och allt som ännu vill leva räds
all hennes fördömda mark.

Här härjar en härskarhäxa
som skriver en grifteskrift
om sökaren svag och nalkande död
och rödstensmagiers kraft,
och hennes trollkonst skall växa
tills denna förglömda grift
förbleknar förevigt till gråstensröd
från kraften jag aldrig haft.