Påminn dig om mig på kvällen
som i ära dör i dagens ljus,
och den vitaste snö i nattens sus
som gömmer varje topp och tinne.
Påminn dig om mig just denna stund
då dagen i sin slutliga sekund
åter tänder på vår himlarund
drömmens stjärnor ur mitt sinne.

Påminn dig om mig när du hör
en sorgens sång spela mitt i natten,
spridd över ängar, skogar och vatten
genom månens förtrollande ljus.
Påminn dig om mig när du vaknar
och känner i din friska bröstkorg
livets kraft i blommande sorg;
en timme i en önsknings rus.

Påminn dig om mig i kyrkan
i en en stilla bön, ljuv och skön
under altaret prytt med Maria,
där dina gåtor fjärmar sig.
Påminn dig om mig just denna stund,
varför min sorg bär på en anda,
och med tanken låter mig stranda
att jag är lycklig för att jag älskar dig.