Gula, blå, lila, turkosa

På golvet ligger en drös

med exotiska fiskar och

sprattlar

Glasskärvor utspridda som

skinnflagor från en förtvinad kropp

En färgkavalkad av det okända

Radioaktivt kött som ingen vill

kännas vid

En tillvaro bortspolad till

överflödets domän

De kippar efter andan

De önskar återfå livet

De vill inget annat

än att få dö i sin

egen värld

Bland vildfår och getter

där grödorna inte är genmodifierade

där ett ord har en innebörd

där prislappen ryckts bort

där minnen låter sig

inordnas i solblekta fotoalbum