Längtar bort.
Till något annat.

Sitter på ett café.
Röster är ett surr i bakgrunden.

Har så många ord, så många tankar jag vill pränta ned.
Men jag kan inte.
Jag kan inte öppna upp den där bottenlösa brunnen.

För jag vet, när orden väl finns svart på vitt, kan de aldrig försvinna igen.

När väl sanningen är avslöjad finns det ingen återvändo.

Är det värt? Att riskera allt jag vet, allt jag känner, för några ynka ord?

Längtar bort.
Till en annan verklighet.