jag är skapad ur universum
ett givet namn anslag mig
stoft som leker med stoft
med floder skapade ur sand och spilld saft

vi var inte lika stora då, livet började precis lägga sig i rutiner
framför vad vi utforskade
återupptäcka ruiner är ett hem för skogens strövare
tills kylan manade oss in i värmen

Vi var barn i en oändlig värld
Allvar, vattenkrig och sista klunken ut multi-vitaminen.
Luften kändes tunnare ju äldre jag blev.
Kände ingen vet allt, vem ska jag vända mig till när havet blir djupt
lärde mig aldrig simma på det sätt som vuxna godkänner

plockade snäckor
från vit egyptisk sand
tre meter under ytan
kröp en krabba iväg
från bakom mitt byte

rädslan vände mig om
bröt vattenytan, tomhänt
Jag återvände aldrig till Egyptens ljusblå hav