Ibland saknar jag dig så det gör ont
Och önskar att vi aldrig hade mötts
Men sen tänker jag på vem jag skulle varit utan dig
Och inser att jag inte vet svaret
Men du är någon annan nu
Och det är väl jag med
Men varje gång jag känner mig svag
Är det dig jag tänker på
För du brukade vara min trygghet
Mitt skydd och mjuka hamn mot allt hårt
Med din hjälp tog jag mig dit jag är idag
Men nu är du inte här längre
Och när allt känns som det står still
Är jag så förbannat vilse utan dig
För du var mitt enda skydd mot mig själv
Även om medlen inte alltid var hälsosamma
Och nu har jag tvingats växa upp
Till att ta slagen i magen
Istället för att dränka dem eller slira runt dem
Om tragiken i livet vore lika romantisk som den framställs i konsten
Hade jag följt dig i varje spår
Men på nåt sätt blev jag klar
Och du lämnade mig där och då
I limbo mellan allt jag klarade mig ifrån
Och allt det som jag aldrig kommer bli