Jag lever i någon slags acceptans
men kommer på mig själv att alltid vilja vara någon annan stans...
Beroende av att mina drömmar för mig bort
Gör inte så mycket om mitt liv blir så kallat ”för kort”






Jag lever i någon slags verklighet
Känner en mening, en helhet...
Vill frysa tiden, leva länge till
framtiden, med dig intill

Kyssa dina läppar, känna smaken
Dina dofter, insidan naken
Knäppa upp och ta av
Lyssna till dina krav
Mjukt och hårt
Lätt och svårt
Livet ut, ingenting blir som förut

vill leva länge än