Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Skrev den 9 jun 09 - 19:48


Hjärtas hamn!

Ensam land, jag är på den strand.
Kom till mig jag väntar dig.
Du är allt för mig.

Jag står här och är lika kär.
Väntar dig, vid läger eld.
Snart jag ser båten.

Ditt skepp jag ser.
I hamn jag ber dig komma i land.
Långt borta du är å du har mig så kär.
Med vid i seglen vill du ta mig med.

Men jag tvekade för de jag känner.
Mitt hjärta måste få ro i din hamn.
Innan vi kan lätta ankar.

En sorg jag har som lever kvar.
Det är så jag måste få beabetta detta sår.
Men snart min vän vi kan lätta igen.

Då skall vi två bli sambos då.
Kanske vi rusar genom livet.
För vi kanske ta de förgivet.
Kärleken och lyckan i våra hjärtan står
skrivet.

Men nu vi far i väldig fart.
Vi måste sakta ner för vår framtid
jag ber. Vi har hela livet.
Så vi måste ro i hamn med sakta fart.
Men lätta ankar gjorde vi med väldig fart.
Så nu snälla sakta ner, annars vi sjö sjuka
blir.

Vår tid är nu och vårt liv.
Så kom och njut av vår framtid.
Jag dig bara ser, men jag vill ha ro.
Så vi båda två kan få lycka och frid i vårt
sin. Du är för alltid min, min drömmars prins




Fri vers (Prosapoesi) av Inmyheart
Läst 162 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2018-02-21 17:01



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Inmyheart
Inmyheart