Någonstans där inne
vårdar vi ett minne,
eller flera.
Många är oss kära,
av dem kan vi lära
mycket mera.

Andra är till plåga,
en tärande låga
att bli kvitt.
Man önskar varje dag
att efter eget behag
svart blir vitt.

Minnen är abstrakta,
ämnade att betrakta
och begrunda.
Lät dem varsamt mogna
tills de känns förtrogna,
sinnligt sunda.

Skönast är att minnas
allt som bör besinnas,
hållas kärt.
I hjärta och sinne
blir vart sådant minne
dubbelt värt.