Det är året när världen exploderar
och allt blir tyst och tomt
Det är året när vi förlorar allt hopp
de sista gnistorna fräser till
och dör

Går smutsig och trött över ruinerna
söker efter något ätbart
något användbart
med minnen som enda motor

Jag drömde om dig och mig
i en loop i tidens ström
Jag drömde om en bubbla
som ingen kunde spräcka
Vi kunde se ut men ingen kunde se in

En katt slår följe över spillrorna
sitter på knä och klappar den
och ser ner i ett dammigt källarrum
som står emot rasmassorna

Jag kommer alltid att bära med mig
din blick från femtio meter bort
i folkströmmen, på fotbollsstadion
Du på planen, på väg mot lägret
Jag på läktaren, ännu i frihet
Vi hade förlorat varandra i kaoset
och inte setts på veckor
när du plötsligt vände dig om
och såg rakt upp på mig
som om du visste exakt var jag var

Det finns en punkt i universum
där allt som är du
och allt som är jag
sammanstrålar till en enda atom av ljus