Tidigare publicerad här i mars 2016 - Inspirerad av någonting jag läst hos någon skrivarvän på poeter.se den dagen ...
Ditt helvete är inte mitt ...
... ej heller
någon annans likt ...
Helvetet
är en subjektiv
upplevelse
vars variationsrikedom
är oändligt
men jämväl
för alla var och en
absolut unikt ...
Utifrån
ett perspektiv
som är mer intimt
är upplevelsen
av helvetet
något mer
än blott skrämmande
i sig ...
Ty rent konkret
är det inte jämförbart
eller ens kognitivt uppenbart
till vare sig
sin konstitution
eller
sin för dig upplevda karaktär
för någon annan än dig själv
i den verklighet
där du befinner dig och är ...
Visst kan människor
du möter i ditt liv
som har en utvecklad
grad av empati
se och tro sig förstå
de yttre synbara konsekvenserna
utifrån de existentiella betingelser
och förutsättningar
din återberättade
men också dokumenterade historik
tillsammans
med din aktuella situation
och omvärldsrelation
vid en närmare betraktelse
tvingar dem ta till sig
när de närmas dig mer intimt ...
Men även om
det de kan se och känna
utifrån teori och praktik
hur ditt helvete
påverkar och får dig att må ...
... kan de ej någonsin
det helvete du faktiskt upplever
ta till sig eftersom de ej förmår
att din subjektiva verklighet nå ...
Ty helvetet
är utifrån sin unicitet
någonting
som per definition
gror, utvecklas och slår rot
på en mer sublim nivå ...
Därför är en jämförelse
mellan våra olika helveten
ej vare sig meningsfull
eller möjlig att göra ...
Men med insikt
om helvetets faktiska
unicitet
och
varierande karaktär
kan vi på ett mer
genuint och konstruktivt
sätt och vis
lyssna, ge stöd
och bekräftelse
till den vi möter
oavsett i vilket helvete
den upplever att den är ...