sommarens första tunga tårar
solen som sakta smeker
sig fram över oss

heta som så ofta tidigare
och dygnets sista klocka
kommer sakta slå fyrtioslag
och allt det som var är

glöm ej mina ord
ej heller sanningen
om vem jag gömer i mig

som den blomande
ser vi oss omkring
och låter oss omringas
av det vackra i varandet
aldels precis nu