Kanske var det början som tillät slutet.

Kanske var det kärleken som tillät hatet.

Kanske är det blommandet som tillåter en att tillslut vissna.

Kanske är det goda människor som tillåter de onda.

Kanske finns inget mellanting, endast ett tomrum där vi önskar att valet inte var vårt. Där vi intalar oss själva att det är okej att inte välja mellan två. Ett tomrum där vi vattnar våra lögner och dem blommar så ståtligt tills de vissnar.