Småfåglar pickar på mitt bröst,
och kvittrar att våren är här.
Att ladugårdsdörren tas om hand och hängs till rätta,
att insekterna flyger i eftermiddagssolen och äter sig mätta.

Men du får aldrig ta av dig ögonbindeln.
Lova mig det.

Vinden smeker mig om håret,
och viskar att våren är här.
Att koltrasten sjunger vackert i vårnatten,
Att älven vrålar berusad på snövatten.

Men du får aldrig ta ur hörselpropparna.
Lova mig det.

Trädgrenar klappar mig på överarmen,
och berättar att våren är här.
Hur skönt det känns när knopparna brister,
Hur barken kittlar då vinden genom lövverket rister.

Men du får aldrig lossa repet från dina bakbundna händer.
Lova mig det.

För då bryter helvetet lös.