Vad rör sig där ute i världen?
Sirener och scenesvärden,
planeter och skalvkometer,
pateter och halvpoeter.
Där finns inget att se,
blott varelsers ve
så lägg dig ner att somna
och låt din gråt bortdomna.

Där rör sig ditt kvädes kvinna.
Förstör dig, de blir ej dina,
de frodiga modebenen
som leder mot modsirenen.
Du är blott dess publik
en rosrest antik
och dem ämnas män moderna
så jämna din jämnmodshjärna.

Du kommer ej älskas så äkta
för den som du riktigt är,
så gränsla din känsla och väkta
identitet som patet gör kär,
låt ej lisor se
din visdom och ve
men lägg dig ner att somna
och domna att fullkomna.