Den omöjliga vägen
varje steg ett jubel
eller en kåre
jagande upp och ned.

Jag springer
rakt in i ett mörker
och en större oförståelse.

Nyckeln vrids om
men när ljuset skramlande tränger sig in
genom dörröppningen
kan jag inte urskilja Den Stora Skuggans detaljer.
Bara djuplila, jordgröna punkter
som suger fast mina pupiller
och de vita strålarna bakom
längre ifrån det Stora Röda
som långsamt vrider sig på härden
blundar och tittar med brandgula ögon.

Är det Föderskan i våndor?
Är det Befruktaren i extas?
Är det Svaret eller Frågan?