Utmaningar vi får under livet tar jag alltid an fokuserad
På ett oförklarligt sätt kändes det som att jag hade nått mållinjen för vad som kan kallas för lycka
Ingen evig lycka, den finns inte men en lycka som kan vara en stund
Ett glädjerus rann över mig likt ett vattenfall
Men som vatten också gör stannar det inte kvar på kroppen utan försvinner
Försvinner och kommer aldrig tillbaka igen
Vissa dagar känns det som att luften går ur mig och det blir svårt att andas
Det blir svårt att förklara
Det blir svårt att närvara
Ilsken inom mig byggs upp likt blixtrar där inget gott kommer ur
Publiken skriker ”Balans, balans”
Ja, jag hör er, sluta skrik
Balans kommer sig naturligt för vissa och för andra är det en dragkamp som är svår att vinna
Penslar med mörka färger stryks framför mig och mot min kropp, just i denna stund är det svårt att veta vad som är verklighet
Virvlande snurrar jag runt för att försöka få dagen att gå ihop
Försöka att måla upp en kvinna med superkrafter
Försöka måla upp en kvinna som aldrig kan ha en dålig dag
Men nu orkar jag inte försöka, nu är kroppen trött och energin låg
Men jag längtar, som jag längtar till att få vakna upp i solens famn där konfetti regnar över mig och regnbågen ropar: ” Det räcker att endast existera”