dagen hade gått
och vid bäcken
satt en ensam kvinna

Han var på väg hem
ifrån byn efter att
ha sålt lite av sin skörd

Hon hörde någon närma sig
förde stråken till armen och
lät taglet stryka strängarna

Här bodde ingen men ändå
hörde han vacker musik
från en ensam fela

De närmade stegen
snart skulle hon slippa
hungern i några dagar igen

Han måste se vem
som spelade så vemodigt
här i ensamhetens rike

Hon såg igenom skogen
en man närmade sig
ökade hon intensiteten i stråkförningen

En ensam naken kvinna
förde felan så vackert
han måste ha henne

Hon såg honom närma sig
med begäret gnistrande i ögonen
och hon fångade honom

Han gick fram och fastnade
när hennes armar greppade
och försvann ner i djupet