Redan medlem?
Logga in
ur ett brev...en gång... Glöm inte...
strimlor av gester fyller eftermiddagen med nycker spåret är ögonblicket som tillåter levandet vilket förvirrat längtar i sin härdade indignation
vi är i september
och det finns stormar som etsar sorger på fönsterrutorna
glöm inte att älska mig i vinter...
Fri vers
av
Domenico
Läst 280 gånger och applåderad av 7 personer Publicerad 2019-09-11 17:27
|
Nästa text
Föregående Domenico
Senast publicerade
Exsisto Dictum... Attendendum I Batik... Subito... Lingua... corde meo... Skiss V Se alla |