Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Nymånecermoni/trummans tid

Det skulle bli min första. Berget var välkänt. Omberg. Drottning Ommas energier. Parkerade bilen och anslöt till en grupp människor. Genast känslan av tillhörighet. Kramar. Små välkomnande ord. Vi började med att samla ved till elden. Snart satt vi samlade i ring. De första lågorna slog upp mot skyn. Jag fick en skallra. Någon hade en tamburin. Flera hade mäktiga trummor som de packade upp ur sina filtar. En kvinna berättade om astrologiska tankar runt just den här tiden. Mina öron var öppna för allt. Någon började slå en takt. Andra följde efter. Ur min strupe kom det sångliknande ljud. Snart märkte jag att tonerna gick in i andras stämmor. Mäktigt var ljudet av trumma. Efter en lång stund upphörde allt utom en trumma som fortfarande dovt gav sitt sista. En tystnad. En termos med sermoniell choklad gick runt i ringen. Smakade som guld. Samtal i det lilla om det stora. Allt under den där månen.




Prosa av Bjarne Nordbö
Läst 151 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2019-09-27 10:16



Bookmark and Share


  Domenico VIP
Härligt att landa i en sällsam gemenskap !
2019-09-27
  > Nästa text
< Föregående

Bjarne Nordbö
Bjarne Nordbö