Tavlorna hänger i grottans tak

likt uppgrävda, underliga skratt

på tandrad

på tandrad

Telluriskt tveksam materia

trevar sig fram ur TV:n

Tidevarv regnar genom

timmens inglasade sand

till lera blir

alltid ibland

Tjugo tjocka stenblock

ur hans hjärta lyfter tjejen

Tonskalan transponeras tokigt

likt oktober på tuber

blandas klangfärger till orgelmosaik

Tror trampande troll

tröskelns trasiga trä är

ett tappat trappsteg...?

Tunneln turbulent

ur havsgrund snurrar in

tsunamin i cylinder

Tvättar vättar

bort torrt

Twelve disciples revolve

between twisted universes

Tydligen ny tyngdlag

tystar ned tunga

Tålmodigt trånande tårar

beskär passepartout kring tableau

återstår blott hår och tå

Tända äro titt som tätt

tärningarnas tolv ögon

i trög väntan på trettonde

Törhända gravida skelettet

sin grav tömt...?