I bilens matta rymd med värmen 

på. Sammanfattas intryck. Smältes

de. Om du kom idag skulle skicka 

hem dig. Ta ditt ansvar. Så skulle 

hon innerst inne känt. 

Gör vad du ska. Först. Helt utan påverkan av mig. 

Om du då kom trots allt. Punkt står blixtstill. 
Uppstoppade djur livs levande. Skulle önska 

att du blivit äldre. På alla vis. 

Vad borgerligheten anbelangar är vi lika som bär. 
                   Min förmodar jag mer förankrad i 

                    det som psykologiskt bär. 

din likt en tjock gröt av plågat ansvar. Dina ord så

 beroende av omgivningens tyckanden. Bäst att tala 

lite längre fram. Jag lite mer här och nu. På vissa 

sätt mer rättfram. Men i botten är min borgerlighet 

mer intrasslad. Mer verkligt beroende. 

så här gick hon på. Dag in och dag ut. Till smilfinken 

slätades ut av en vass mäktig örn. Älskarens steg i

korridoren. Som hon ännu hållit viss distans till.

som att be en gift man att skilja sig utan att han 

fått pröva henne en enda gång sexuellt. Lusten 

behöver inte prövas. Den vet. 

det bor ett stycke guld i de fint utmejslade dragen 

i de vidder som syns. Miraklet dansar 

genom de hårt anfrätta golven och när hon minst 

anar det skriver musiken sig själv i stycken som tagna 

ur en film, från en tid då du fanns tätt intill. 

vad hon älskade dig Niklas i sig likt evighet 

Detta fabulösa liv sticker hål på fantasin . 

Åter åter. Åter.