Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

satt vid vattnet och kunde inte fina frid

satt vid vattnet
och lät sinnet vandra


kan inte ge
mig själv frid


tankarna på henne
vill inte ge upp
sig själva


sökandet efter
att bara vara
vägrar fulländas
hennes ansikte
när jag blundar


ett fast grep
försöker släpa taget
men fastklistrad i begär


och hennes ansikte
har sin hemvist
på mina ögonlock




Fri vers av virre
Läst 540 gånger
Publicerad 2006-07-03 12:09



Bookmark and Share


    Bim
..ja visst är det smärtsamt, men kanske också bitterljuvt att tillåta någon
ta utrymme i ens tankar,hälsn.Bim
2006-07-03
  > Nästa text
< Föregående

virre