du hittar mig i gatan djävulen va där sedan man starta
vi lärde oss inte att älska vi lärde oss att hata
när ska man fucking vakna
bröder säljer varandra för några lakan
har blivit en bagare ser du hur ja bakar
började från smulor tills man fick en kaka
vägarna va snea men vi fick göra dom raka
politikernas löften va som en saga
när ska samhället vakna
när ska vi sluta skada varan
om du vågar trycka av då du kallas för en man
när döden knackar på dörren bästa du öppnar
du överlever första besöket om du fuskar
vi behandlar kvinnor som horor så fort vi tröttnar
vi gör allt för kronor , känner du hur döden luktar
att va fattig de är det man fruktar
kulorna ekar , dags o ducka
vi är fast som det vore kvicksand
så mer vi ville ut så mer man fastna


djävulen klädd i rött klart man dansar
bäst att chansa
för idag kan de va sista gången vi snackar
kärleken finns inte, hur kan mitt hjärta banka
samhället kallar oss för misstag
skyller på att vi har våra egna val
men hur ska man välja ett val som inte genererar mat
klart man gör allt för ett varmt fat
mammorna ser på sina söner utan framtid
hoppas deras böner hörs och räddar ett oskyldig liv.
deras tårar faller som vattenfall
när ja såg min mamma gråta de va då jag kände mig kall
hade inte alla hästar i mitt stall
vi va barn som fick bli män
en saga som åttio procent av oss känner igen
dom stänger ner skolor och fritidsgårdar
dom attackerar dom som redan ligger ner och är sårad
politikerna lovar och dom lovar , fattar inte hur dom kan sova
livet är ett förbannelse inte någon gåva ,
bara för man inte föddes rik
så ska man va tyst och acceptera allas skit
de klart man blir utåt agerande
när alla dömer mig för jag är zigenare
känner mig som en alien i en vit värld
där pengarna är mer värd än din fucking själ
fast jag själv är lika vit , känner ångest över all kritik jag fick
de dömde mig redan under min första dag i skolan
upprop och jag sa va vad jag heter och var jag kommer ifrån
kommer aldrig glömma lärarens min , som jag begick ett rån
samma min såg jag efter mitt första rån.

kalla mig för adhd , de är smärtan ni ser som håller på att sprängas
mitt hjärta i lågor när ska saker o ting förändras

i ett samhälle där man inte har några val , bara ett alternativ
där varje dag måste man acceptera alla krav , och dom kallar de för liv
men jag kallar det för fängelset utan murar.